Finally i Tabora!
Josses, Afrika ar verkligen en utmaning! Men jag ska verkligen inte klaga for det har landet erbjuder sa mkt mer an allt elande medierna formedlar.
Aja, igar borjade var langa resa till Tabora. Pa morgonen blev vi skjutsade till busstationen det var bara det att min, Beccas och Jossis chauffor akte till fel stationen samtidigt sm hans bil slutade att fungera. Vi fick verkligen panik och jag forsokte i detta tillstand att ringa alla mojliga manniskor for att fa hjalp (forlat mamma och pappa att jag ringde och skramde upp er mitt i natten!) men som tur var kom Birgitta farande och tog oss till ratt stalle.
Bussfarden var pa 14 timmar! Jag har serist aldrig varit med om ngt liknande. I allt detta madde manga valdigt daligt och jag tackar gudarna och bra medicin for att jag varken blev aksjuk eller fick akuta magproblem. Och vagen till Nzega, staden dar vi overnattade, skulle ja kunna skriva en hel uppsatts om men jag kan sammanfatta det med att den varsta biten varade i tre timmar och groparna i vagen fanns i tusental och bussen korde i 90 km/h! Sen blev Beccas vaska dygnsur pga av allt vatten som ocksa fanns pa denna vag.
Vi overnattade iaf pa ett jattefint hotell i Nzega och akte vidare imorse til Tabora, nagon timme forsenade. Jag fick trangas med en massa nyfikna afrikaner (som troligen undrade om alla vitingar var sa dar sura) varav den jag satt bredvid inte luktade viol och tog upp halva mitt sate... Men resan gick snabbare an vantat sa jag var betydligt gladare nar vi kom fram i Tabora!
Okej nu hinner jag inte skriva ngt mer men jag skriver igen sa fort jag hinner!
Aja, igar borjade var langa resa till Tabora. Pa morgonen blev vi skjutsade till busstationen det var bara det att min, Beccas och Jossis chauffor akte till fel stationen samtidigt sm hans bil slutade att fungera. Vi fick verkligen panik och jag forsokte i detta tillstand att ringa alla mojliga manniskor for att fa hjalp (forlat mamma och pappa att jag ringde och skramde upp er mitt i natten!) men som tur var kom Birgitta farande och tog oss till ratt stalle.
Bussfarden var pa 14 timmar! Jag har serist aldrig varit med om ngt liknande. I allt detta madde manga valdigt daligt och jag tackar gudarna och bra medicin for att jag varken blev aksjuk eller fick akuta magproblem. Och vagen till Nzega, staden dar vi overnattade, skulle ja kunna skriva en hel uppsatts om men jag kan sammanfatta det med att den varsta biten varade i tre timmar och groparna i vagen fanns i tusental och bussen korde i 90 km/h! Sen blev Beccas vaska dygnsur pga av allt vatten som ocksa fanns pa denna vag.
Vi overnattade iaf pa ett jattefint hotell i Nzega och akte vidare imorse til Tabora, nagon timme forsenade. Jag fick trangas med en massa nyfikna afrikaner (som troligen undrade om alla vitingar var sa dar sura) varav den jag satt bredvid inte luktade viol och tog upp halva mitt sate... Men resan gick snabbare an vantat sa jag var betydligt gladare nar vi kom fram i Tabora!
Okej nu hinner jag inte skriva ngt mer men jag skriver igen sa fort jag hinner!
Kommentarer
Postat av: Mamma och pappa
Skönt att ni är framme och kul att höra att allt är
bra. I dag är kallt, hela -8 gr. i morse. Vi kan hälsa från Anne-Marie, som vi träffade i dag, på hennes jobb på Salberga.
Ha det jättebra!
Kramar från mamma och pappa
Trackback
