Hem kära hem

Då var man hemma tillslut efter en helt otrolig resa. Så skulle man ju kunna sammanfatta det.

Sista dagen på Zanzibar var både trevlig och lite mindre trevlig. På förmiddagen gjorde vi först en snabbvisit på ett museum som visade konst från Zanzibar, sen kollade vi på ett hindutempel. Därefter ville vissa shoppa medan andra, det vill säga jag, Elvira, Sara, Elin och Becca, ville hitta en pool att svalka oss i, för det var ju direkt inte kallt även fast solen inte syntes till. Så vi gick på jakt efter ett hotell med pool men blev nekade på två ställen innan vi flirtade (okej, vi försökte mest se otroligt trötta och uttårkade ut) in oss på ett hotell med pool som låg mitt i Stone Town. Egentligen fick inte det där hotellet tillåta andra än hotellets gäster att använda poolen men det var ju inte vårt problem. Och hotellkillen verkade ju nöjd, han stoppade ju pengarna i egen ficka..;P

Jaha, efter några sköna timmar utan sol (den kom dock fram när vi skulle gå) var det dags att åka tillbaka till dar es Salaam. Vi hamnade på en restaurang som vi trodde skulle fixa fram mat snabbt innan vi skulle med båten från hamnen, men det tog typ en timme innan de första fyra fick mat och innan dess en väldigt lång tid innan alla fick beställa. Efter en och en halv timme hade knappt hälften fått mat och då var vi faktiskt tvugna att skynda oss till båten. Så det blev chips och kex för de som inte fick mat, jag bland annat.

Vi hann med båten iaf och resan gick betydligt bättre den här gången eftersom alla hade tagit åksjuketabletter. Dock blåste det ganska mycket och det kändes som att båten flög över vågorna ibland så det kittlades lite i magen. Jag ska faktiskt  erkänna att jag var lite rädd, en katamaran känns faktiskt ganska ostabil ibland... Sen när tv-skärmarna visade visa lemotivet från "Titanic" började nog vissa bli lite misstänksamma.;P

Under de sista dagarna i Dar es Salaam besökte vi bland annat ett ställe som kan kallas Tanzanias Skansen, dock utan djur om man inte räknar med diverse kryp. Stämningen har varit jättebra under hela resan men sista dagarna märktes det att vi faktiskt har umgåtts med varandra i nästan tre veckor nu.

På fredagen lyfte vi från Dar es Salaam kvart i sex svensk tid och landade i Sverige på lördagen ungefär halv sex. Nästan 24 timmar på resande fot vilket kändes i kroppen och i framför allt i huvudet. men hela hemresan gick jättebra. jag har ju varit lite smårädd för att åka med Kenya Airlines, orkar inte förklara varför, men tillsammans med KLM så är det nog nu med favoritflygbolag. Förutom det faktum att jag första sträckan till Nairobi (btw var det absolut inga problem att mellanlanda där) var ansvarig för den nödutgång jag satt vid. På flygvärdinnan lät det ju nästan som att jag troligen skulle bli tvungen att använda denna dörr vilket gjorde att jag satt som på nålar hela flygresan. Men på flygresan från Nairobi till London var jag jättelugn och det var också den lyxigaste flygresa jag varit på. Tv:n satt i sätet framför och man kunde fritt välja mellan vilka filmer eller tv-serier man ville titta på. Synd att man var så trött och ville sova. Men en film hann jag med att se iaf.

Efter mer än sex timmars väntan på Heathrow och en flygtur på två timmar till Sverige var man då äntligen hemma. Jag firade med en cheeseburger på McDonalds.

Resan har verkligen satt sina spår. Jag är så himla tacksam över rent vatten, fungerande dusch, en otroligt skön säng... Men det bästa med att komma hem var nog ändå att få sova till tjugo i tre dagen där på...;P

Igår mådde man lite halvdant och idag i skolan saknades typ hälften av klassen. Hoppas att alla känner sig piggare imorn.

Btw var det väldigt konstigt att vara tillbaka på KSK efter allt det här med mordhot osv. Hoppas bara att den polisen har nu är rätt person, det var faktiskt lite obehagligt att gå runt på skolan idag och fundera på vad som kommer att hända.

Jaha, nu är det över iaf. Det känns väldigt overkligt att den resan som man har sett fram emot sedan ettan nu är avklarad. Klart är iaf att man kommer att ta med sig mycket, både lärdom och minnen för livet.

Nej, nu ska jag kolla lite på Grey's Anatomy.

Badaye!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0