Helt fantastiskt slut?

Jag är lite besviken. När man läser en bok har man ju ganska höga förväntningar på slutet, jag menar vad är en bok utan ett riktigt bra slut? Det är ju precis samma sak med film. Ingen kommer ihåg en historia med ett riktigt dåligt slut. Okej, kanske skulle man komma ihåg den bara för att slutet var så pass dåligt då...

Iaf fick Ian McEwans (han som ligger bakom filmen Atonement som går på bio nu) senaste bok "På Chesil beach" i julklapp och faktiskt lyckats komma igenom den utan att läsa i förväg (suprise!!). Men det var bara för att Veckorevyn hade lovat mig att slutet skulle vara "Helt fantastiskt! Jag var tvungen att läsa om det flera gånger!". jag säger bara: What?! Det var ju inget slut! Dom skulle ju träffas igen på slutet ju! (Okej nu förstör jag för alla er som inte läst boken, men... aja...)

Alltså, jag är egentligen inte alltid emot sorgliga slut men det här var ju bara.... Jaha?. Varför bygga upp en sådan dramatik när den inte ledde någon vart? Det var som om författaren tänkte: Jaha, ja jag har skrivit en jättebra bok (för det är den i övrigt) men nu vet jag inte hur den ska sluta. Äh, den får inget slut.

Jaha, men tack så mycket!

Fast, iofs var det ju bra att slutet inte blev så klyschigt heller, då hade jag också blivit besviken. Dock törs jag faktiskt säga att jag skulle ha kunnat skrivit slutet mycket bättre. Kanske inte like vackert som han skriver, men historien hade iaf tagit en annan vändning.

Men boken var ju om man bortser från slutet, väldigt bra. Och annorlunda. Så egentligen uppmanar jag folk att läsa den. Kanske finns det fler som tycker att slutet är helt fantastiskt.

Jaha, jag kanske borde fortsätta med geografin nu innan Lost börjar.

Hade! 

In your face, Carola!

Ja jag vet att jag varje år säger att jag ska bojkotta melodi-spektaklet, men det är ju fan omöjligt! Och då menar jag verkligen omöjligt! Det finns ju så himla tillgängligt så då är det väl inte så konstigt egentligen...
 
Aja, igår var det ju faktiskt ganska roligt att beskåda denna tillställning, speciellt när Carola precis innan resultatet skulle presenteras tog en mun vatten liksom för att förbereda sig för att gå upp och sjunga. Men tji fick hon! Det är som dom säger, skadeglädjen är den bästa gjädjen. Jag tror att det heter så i alla fall.

Sanna Nielsen var  min favorit iaf. Den skönsången gick rakt in i hjärtat.

Men förutom melodifestivalen finns det inte så mycket att titta på nu, iaf inte för min del. Min käraste tv-serie, Studio 60 on the sunset strip, har ju slutat, for good. Jag sörjer verkligen, för den serien var fan det bästa som visats på länge! Och hur ska jag klara mig utan Matthew Perry? Jag får trösta mig med Vänner helt enkelt, det är ju inte direkt första gången.

Okej, det finns ju faktiskt serier att kolla på nu också, det är inte helt dött. Mitt svåraste val är mellan Grey's Anatomy och Lost. Vem är så himla dum och lägger dom på samma sändningstid? Iaf valde jag Lost sist, största skälet är väl för att det fortafarande är spännande medan Grey's står på tomgång. Vad har hänt? Jag kollade på säsong två och där snackar vi stor skillnad till säsong fyra som går nu. I säsong två är Mcdreamy fortfarande dreamy, Izzie är inte dum i huvudet, Christina är fortafarnde rolig och det händer INTRESSANTA saker i varje avsnitt. Sen var ju Addison kvar, jag gillar verkligen inte att hon fick sin egen serie, som btw verkar har lagts ner, eller? Jag såg faktiskt lite av avsnittet som skulle förklara varför hon lämnade Seattle (eller egentligen varför hon fick en egen serie) och då kom jag faktiskt fram till att hon och Mcdreamy faktiskt är det ultimata paret, inte han och Meredith. Se på fan. Samma sak hände faktiskt typ när jag såg Sagan om de två tornen för några veckor sedan då jag kom på att Aragorn faktiskt passar bäst med Eowyn och inte Arwen. Intressant.

Jaha, nu är det en vecka sedan man kom hem från Tanzania. Det är mycket att smälta, jag har inte fattat än att resan faktiskt är avklarad, att man faktiskt har vait i Afrika. Men nu när man ändå har funderat ett tag och kollat på bilderna så förstår man vilken otrolig upplevelse det har varit vilket också är svårt att förklara för andra. En halvtimme räcker inte till.

Aja, nu lär jag väl börja göra lite nytta.

Hade!


Hem kära hem

Då var man hemma tillslut efter en helt otrolig resa. Så skulle man ju kunna sammanfatta det.

Sista dagen på Zanzibar var både trevlig och lite mindre trevlig. På förmiddagen gjorde vi först en snabbvisit på ett museum som visade konst från Zanzibar, sen kollade vi på ett hindutempel. Därefter ville vissa shoppa medan andra, det vill säga jag, Elvira, Sara, Elin och Becca, ville hitta en pool att svalka oss i, för det var ju direkt inte kallt även fast solen inte syntes till. Så vi gick på jakt efter ett hotell med pool men blev nekade på två ställen innan vi flirtade (okej, vi försökte mest se otroligt trötta och uttårkade ut) in oss på ett hotell med pool som låg mitt i Stone Town. Egentligen fick inte det där hotellet tillåta andra än hotellets gäster att använda poolen men det var ju inte vårt problem. Och hotellkillen verkade ju nöjd, han stoppade ju pengarna i egen ficka..;P

Jaha, efter några sköna timmar utan sol (den kom dock fram när vi skulle gå) var det dags att åka tillbaka till dar es Salaam. Vi hamnade på en restaurang som vi trodde skulle fixa fram mat snabbt innan vi skulle med båten från hamnen, men det tog typ en timme innan de första fyra fick mat och innan dess en väldigt lång tid innan alla fick beställa. Efter en och en halv timme hade knappt hälften fått mat och då var vi faktiskt tvugna att skynda oss till båten. Så det blev chips och kex för de som inte fick mat, jag bland annat.

Vi hann med båten iaf och resan gick betydligt bättre den här gången eftersom alla hade tagit åksjuketabletter. Dock blåste det ganska mycket och det kändes som att båten flög över vågorna ibland så det kittlades lite i magen. Jag ska faktiskt  erkänna att jag var lite rädd, en katamaran känns faktiskt ganska ostabil ibland... Sen när tv-skärmarna visade visa lemotivet från "Titanic" började nog vissa bli lite misstänksamma.;P

Under de sista dagarna i Dar es Salaam besökte vi bland annat ett ställe som kan kallas Tanzanias Skansen, dock utan djur om man inte räknar med diverse kryp. Stämningen har varit jättebra under hela resan men sista dagarna märktes det att vi faktiskt har umgåtts med varandra i nästan tre veckor nu.

På fredagen lyfte vi från Dar es Salaam kvart i sex svensk tid och landade i Sverige på lördagen ungefär halv sex. Nästan 24 timmar på resande fot vilket kändes i kroppen och i framför allt i huvudet. men hela hemresan gick jättebra. jag har ju varit lite smårädd för att åka med Kenya Airlines, orkar inte förklara varför, men tillsammans med KLM så är det nog nu med favoritflygbolag. Förutom det faktum att jag första sträckan till Nairobi (btw var det absolut inga problem att mellanlanda där) var ansvarig för den nödutgång jag satt vid. På flygvärdinnan lät det ju nästan som att jag troligen skulle bli tvungen att använda denna dörr vilket gjorde att jag satt som på nålar hela flygresan. Men på flygresan från Nairobi till London var jag jättelugn och det var också den lyxigaste flygresa jag varit på. Tv:n satt i sätet framför och man kunde fritt välja mellan vilka filmer eller tv-serier man ville titta på. Synd att man var så trött och ville sova. Men en film hann jag med att se iaf.

Efter mer än sex timmars väntan på Heathrow och en flygtur på två timmar till Sverige var man då äntligen hemma. Jag firade med en cheeseburger på McDonalds.

Resan har verkligen satt sina spår. Jag är så himla tacksam över rent vatten, fungerande dusch, en otroligt skön säng... Men det bästa med att komma hem var nog ändå att få sova till tjugo i tre dagen där på...;P

Igår mådde man lite halvdant och idag i skolan saknades typ hälften av klassen. Hoppas att alla känner sig piggare imorn.

Btw var det väldigt konstigt att vara tillbaka på KSK efter allt det här med mordhot osv. Hoppas bara att den polisen har nu är rätt person, det var faktiskt lite obehagligt att gå runt på skolan idag och fundera på vad som kommer att hända.

Jaha, nu är det över iaf. Det känns väldigt overkligt att den resan som man har sett fram emot sedan ettan nu är avklarad. Klart är iaf att man kommer att ta med sig mycket, både lärdom och minnen för livet.

Nej, nu ska jag kolla lite på Grey's Anatomy.

Badaye!


Zanzibar!

Efter en mindre trevlig batresa (dock helt ok for mig eftersom jag hade tagit aksjuketablett) sa var vi antligen framme i Zanzibars hamn. Kallt ocj sno? I'm thinking no. Dom sager att fuktigheten ar kring 90% har. Jag ar inte forvanad men jag tanker inte klaga, det kanns som man har vant sig lite vid detta klimat nu. Dock gar det at litervis med vatten.

Hotellet i Stone town dar vi bor pa ar helt ok men jag, Elin och Johanna som delar rum har ingen fungerande dusch. Sa det har blivit duschning a la Tabora, det vill saga en hink med vatten over huvudet. Aterigen tanker jag inte klaga, detta far en uppskatta Sverige annu mer.

Vad har vi gjort hittills da? Jo, igar var vi pa en jatteintressant kryddtur som sen avslutades pa en liten strand en bit utanfor stan. Stranden var vit, havet var blatt - behover jag saga mer? Vi stortrivdes verkligen. Tills vi kom hem da vi upptackte en hel del bett som var placerade utover kroppen. Dom kliar men jag maste saga att det var det verkligen vart med tanke pa den skona stunden vi hade pa stranden!

Pa kvallen sag vi pa solnedgangen och begav oss sen till en restaurang dar Dr. Livingstone tillbringade nagra dagar som lik. Kanske inte mycket att hanga i julgranen (som Johanna F gillar att saga) tanker ni men restaurangen var jattefin! Vi satt pa stranden och beskadade flertalet bilar som gang efter gang forsokte flyga (ja, de gjorde faktiskt det till slut) in i lastutrymmet. Valdigt underhallande!

Idag har vi besokt ett slavmuseum och shoppat litegranna. jag har kopt ett jattefint linne pa en jattefin affar som lag mitt i stan.

Nu ikvall har vi atit och ska snart ga och lyssna pa lite musik.

Imorn blir det lite olika aktiviteter, sen hemfard till Dar es Salaam.

Jag langtar lite hem faktiskt (mest efter sno och mannagrynsgrot) men stortrivs pa denna o.

Hade bra alla i Sverige och i Osterrike!!

Back in Dar

Okej, i senaste inlagget lyckades jag fortstora den har sjunga-grejen som agde rum pa avslutningen pa Uyui Secondary School. Det var inte alls sa farligt som jag trodde att det skulle vara. Avslutingen holls utomhus vilket gjorde att sangen forsvann ganska mycket. Sen borjade eleverna, vilka vi visade upp denna sang och dans grej for, att gapskratta och hojta vilket ledde till att sangen knappt hordes. Det var meningen att jag skulle sjunga: Vana mugi vova och Tugeme kusensema (med varldens konstigaste melodistamma) och de andra skulle typ harma mig. Nar de da inte horde vad jag sjung sa gick ju detta inte sa jattebra. Men skitsamma, eleverna uppskattade det iaf. Avslutningen for ovrigt var jatterolig. Forutom denna afrikanska lat sjong vi en till med rorelser som lat ungefar som Blinka lilla stjarna. Vi sjong ocksa var nationalsang och Sant ar livet (som for ovrigt anvands ganska ofta pa denna resa vid vissa tillfallen:P) och fick jattefina afrikanska klader att ha pa oss.

"Vana mugi vova" sjung vi igen sen pa en middag som vi at tillsammans med en gubbe som typ styr Tabora. han var for ovrigt ocksa valdigt trevlig men ocksa valdigt upptagen har vi lart oss.

Sen var det da dags att saga hejda till kompisarna och da blev jag helt plotsligt agare till en konstgjord tupp. Och den ar inte direkt liten. Det ar en jattefin present men ganska jobbig att slapa runt pa. Men troligtvis kommer den med mig hem fast med en hel del skador.

Det kandes lite sorgligt att lamna Tabora efter mer an en vecka men man kommer att med sig mkt hem. Jag har bland annat fatt ett nytt favoritutryck, "It's a beaut" (det vill saga "It's a beauty") som min kara van Salma sager konstant.

Jaha, efter en 15 timmars lang resa med diverse handelser, var vi sedan framme i Morogoro. Vi sov en natt pa ett jattefint katolskt gasthem for att dagen efter aka pa safari vilket var jattekul! Vi sag mkt fina djur, tyvarr inga lejon, men vi var glada anda.

Efter detta bar det av till Dar es Salaam igen och imorgon ska vi till Zanzibar. Dagen har vi spenderat med att sola och bada och bara ta igen oss, vilket var valdigty valbehovligt med tanke pa hur hektiskt vi har haft det. Vi har njutit varenda minut.

Okej, nu hinner jag inte skriva mer eftersom jag ska skriva GP bloggen ocksa. Men ha det sa bra familjen (mamma och pappa som ar i osterrike, ak en massa skidor at mig!) och alla andra dar hemma!

Oh My God!

Jag citerar Janice fran Vanner. Herregud. Jag ska typ sjunga solo imorn i skolan nar vi sager hejda. Eller solo ar val att ta i, jag ska typ leda sangen, sen ska de andra sjunga efter. Men det ar illa nog eftersom takten ar assvar att komma in i... Varfor just jag? Aja, jag ska ta lite latt pa det sa gar det nog bra. Forhoppningsvis.

Idag har vi besokt ett dagis som Birgitta hjalper. Barnen var jattesota och de som jobbade dar jatttrevliga.

Och inatt upplevde jag det varsta askvadret nagonsin. Alla vaknat mitt i natten av en knall och blixt som kands som ett bombnedslag. Nej, jag var inte alls radd.

Nu kan jag inte skriva mer for Becca maste fa halva datatiden!

Badaye!! (betyder senare, tanzaniernas favoritord)

Feeling hot, hot, hot!

Ojojoj, idag var det verkligen varmt. Jag och mina kara projektpolare satt ute pa garden som tillhor hotellet och gjorde PA nar medan solen sakta stekte mig och Becca. Det var valdigt svettigt men man ska verkligen inte klaga. Min fot verkar bli battre i denna hetta vilket jag uppskattar valdigt mycket.

Jaha pa formiddagen idag sa var vi pa Uyui Secondary School. Lararna skulle halla lektion sa jag och Becca hangde forst med Mirjam en och sedan med Johan pa en annan. Fast de pratade typ om samma sak, alltsa hur Sverige ar, men det var jatteroligt. Engelskakunskaperna var blandade bland eleverna men det verkade som de flesta anda tyckte att det var intressant.

Nu pa eftermiddagen har vi kollat lite pa marknaden, igen. Lukten ar inte sarskilt lockande (for att tala klarsprak: den ar forjavlig) men det finns en del grejer att kolla pa. Sen finns det en gata med nastan bara tygforsaljningocksa dar manga har fyndat.

Josses, igarkvall var jag, Becca och Jossis verkligen jattetrotta och flamsiga vilket resulterade i flera jattekonstiga korttagnigar. Jag skyller detta pa Afrika, jag ar ju aldrig flamsig annars...:P Igarkvall blev jag ocksa utrostad pa Karros o-rad (ni vet Robinson). Sa nu ar det jag och Mirjam. Vi ar totalt okyldiga.:P

Jag maste erkanna att aven om detta klimat ar helt underbart sa langtar jag and lite efter snon. Om det fortfarande finns nagon kvar dar hemma.... Och paronen som aker till Flachau snart... Jag har lite slalomabstinens. For ovrigt ar det valdigt svart att forklara meningen med slalom for en afrikan. Ridning ocksa. Varfor ska an rida nar det finns bilar och tag? Ja, sag det. Saker som ar sa sjalvklara for oss ar inte lika sjalvklara har i Tanzania. Det finns inte ens bestick har.

Jaha, nu ar det snart matdags igen.

Hade sa bra alla dar hemma!



 

Nar jag anda har lite tid over

Jag forsoker att halla mig lite uppdaterad pa vad som hander i varlden och det storsta som har hant nar vi har varit borta ar ju att Heath Ledger ar dod!!!!! Katastrof!!!!! Jag ar ju lite av ett fan jag menar hur bra var han inte i Brockback Mountain och Tio orsaker att hata dig? Jag har sorg.... Han var ju sa otroligt snygg ocksa. mest synd ar det val om hans dotter iaf.

Aja, nu maste jag ata!

Jag glomde...

... tacka for alla kommentarer!!

Pappa, stadion ligger tydligen ganska langt  fran vart hotell och vi har inte varit dar. Men vi br ganska nara en rondell om du sett den.

Bror, ring imorn om du behover hjalp, dock tror jag inte att jag kan bidra med sa mkt!  

Erik, jag haller koll pa din dotter sa var inte orolig!=)

Pussar och kramar till familjen! Halsa mormor och farfar!

Hade bra alla i Sverige!

I guess it rains down in Africa...

For er som inte kanner till denna lattext sa ar den ur Totos braiga lat "Africa". Den var valdigt passande iforrgar nar varldens regnskur kom tillsammans med ett otackt askvader som slog ut strommen ett tag. 
 
Idag skiner solen dock!! Det ar jattevarmt och skont!

Iforrgar var vi da hemma hos vara kompisar. Jag gick forst pa marknaden med Salma och andra, sen besokte jag Salmas hem. Jag traffade hennes mamma, hennes syskon och aven hennes kompis. Jag blev bjuden pa afrikansk mat men behovde inte ata med handerna tack och lov. Sen uppmuntrade jag Selma och hennes kompis att dansa lite afrikansk dans for mig. Jag fick ocksa testa ocksa och blev filmad samtidigt. Kanske inte en sa smickrande inspelning... Men hembesoket var en rolig och annorlunda upplevelse.

Igar var vi pa Dr Livingstones museum som ligger en bit utanfor Tabora. Naturen runt staden ar helt otrolig. Jag maste saga att jag faktiskt inte visste att Afrika kan vara sa vackert. Museumet var intressant och vi var val bevakade av en massa barn som tyckte att vara kameror var otroligt roliga. Dom vill garna se sig sjalva pa bild. Vi fick standigt hora: "Mzungu (viting), taka picture!" 

Igarkvall var Johanna och jag pa middag med lararna hemma hos en man som jobbade med ekonomin i Tabora. Han var valdigt trevlig och ville veta mycket om Sverige. Dessvarre kunde han inte sa mycket vilket marktes nar han pastod att vi har polarbears. Halla, hur ar det med geografin? 

Igar fyllde Johanna 18 ch idag fyller Lovi 18! Stort grattis och valkommen till klubben!

Jaha, det var allt for denna gangen!

Hade!

Man ska inte ropa hej...

Haha, jag var ganska glad igarmorse nar jag vaknade och markte att jag madde bra nar alla andra madde rent utsagt skit. MEN ratt var det var sa hade jag ocksa drabbats av 4:e dagens magsjuka. Dock var det inte alls sa markvardigt for min del, jag kande mig ratt sa pigg anda. Tack och lov finns det ju medicin.

Och jag maste saga att aven om man inte alltid kanner sig pa topp sa blir man pa ngt plan pigg nar man ar i detta land.

Men vi var inte bara sjuka igar, vi hann med ett besok hemma hos Mr och Mrs Shani. Dar fick vi hora lite om Taboras historia och fick lite traditionell afrikansk mat. Bade Mr och Mrs Shani ar helt otroliga, jag ar verkligen jatteimponerad.

Jaha, idag var vi skolan i Tabora och traffade vara kompisar som vi aven ska umgas med imorn. Min nya van heter Salma och ar 21 ar. Hon ar jattegullig men har lite svart for engelskan. Hon ar valdigt fascinared av svenskan sa jag larde henne bland annat en liten konversation pa svenska.

Nu har vi som bott pa ett annat hotll an de andra, flyttat till deras hotell ocksa. Tur sager jag for tuppen pa vart gamla hotell, annars hade den blivit frukost imorgon...

Ikvall ska vi ta det lugnt och kolla pa film pa stallet dar Birgittas organisation finns. Vad skulle vi for ovrigt gora utan Birgitta i dtt land?

Ja, det var val allt for denna gangen! Ska skriva snart igen!

Mungo ibariki Afrika!

Finally i Tabora!

Josses, Afrika ar verkligen en utmaning! Men jag ska verkligen inte klaga for det har landet erbjuder sa mkt mer an allt elande medierna formedlar.

Aja, igar borjade var langa resa till Tabora. Pa morgonen blev vi skjutsade till busstationen det var bara det att min, Beccas och Jossis chauffor akte till fel stationen samtidigt sm hans bil slutade att fungera. Vi fick verkligen panik och jag forsokte i detta tillstand att ringa alla mojliga manniskor for att fa hjalp (forlat mamma och pappa att jag ringde och skramde upp er mitt i natten!) men som tur var kom Birgitta farande och tog oss till ratt stalle.

Bussfarden var pa 14 timmar! Jag har serist aldrig varit med om ngt liknande. I allt detta madde manga valdigt daligt och jag tackar gudarna och bra medicin for att jag varken blev aksjuk eller fick akuta magproblem. Och vagen till Nzega, staden dar vi overnattade, skulle ja kunna skriva en hel uppsatts om men jag kan sammanfatta det med att den varsta biten varade i tre timmar och groparna i vagen fanns i tusental och bussen korde i 90 km/h! Sen blev Beccas vaska dygnsur pga av allt vatten som ocksa fanns pa denna vag.

Vi overnattade iaf pa ett jattefint hotell i Nzega och akte vidare imorse til Tabora, nagon timme forsenade. Jag fick trangas med en massa nyfikna afrikaner (som troligen undrade om alla vitingar var sa dar sura) varav den jag satt bredvid inte luktade viol och tog upp halva mitt sate... Men resan gick snabbare an vantat sa jag var betydligt gladare nar vi kom fram i Tabora!

Okej nu hinner jag inte skriva ngt mer men jag skriver igen sa fort jag hinner!



Hej fran Dar es Salam!

Hej fran Dar es Salam!


Har ar allting jattebra men otroligt fuktigt och varmt. Manga av oss har fortfarande svart att forsta att vi verkligen ar i Afrika nu.


Efter en lang flygresa kom vi igar slutligen fram till Tanzanias huvudstad. Flygturen gick jattebra fast an vi upplevde en svangig landning pa Amsterdams flygplats. Efter mer an tolv timmar landade vi slutligen i Dar es Salam och akte till hotellet med en jattesot buss. Vi var alla jatteglada men valdigt trotta.


Idag har vi forst fatt en liten sightseeing runt i staden pa tva timmar, dar vi bland annat besokte en stor lokalmarknad som ocksa Birgitta beskrev som den farligaste platsen i staden beroende pa stoldrisken. Efter det at vi lunch och nu sitter jag har med flera andra som skriver blogg.  Imorgon bar det av till forst Dodoma dar vi ska sova en natt for att slutligen bege oss till Tabora dar vi ska vara i typ en vecka.


Hittills har resan varit jattebra. Jag har inte blivit magsjuk an och min onda fot fungerar bra. Och vi far verkligen valdigt mycket uppmarksamhet nar vi gar pa gatorna vilket kanns lite blandat men mest smickrande. I borjan var jag livradd men man vanjer sig med tiden... Sen forstar man ju varfor de tittar. En massa vitingar med ryggsackar pa magarna ser ju ganska ovanligt ut.=)


Jaha, jag skriver mer sa fort jag far tillfalle! Ha det sa bra alla dar hemma!!


Kwaheri!


Hejsan allihopa, everybody!

Okej, nu har jag också skaffat mig en blogg. Hoppas att detta fungerar med tanke på att jag är så otroligt oteknisk, en åkomma som jag fått av min kära mamma och mormor... Så nu vet ni det.=)

Ok, om bara några dagar nu som kommer jag att befinna mig i Tanzania! Helt ofattbart. Denna resa har jag alltid funnits så långt fram i framtiden, så kändes det ju iaf när vi började ettan, men nu är vi här. Jösses.

Jag tycker iaf att jag har förberett mig ganska bra, det känns som att jag har allting under kontroll. För det måste jag ha, alltså allting under kontroll, annars fungerar inte jag. Så nu vet ni det också.

Ska man ha en sån där "lära känna" grej kanske? Eller är det kanske lite väl ambitiöst? Skit samma, jag gillar iaf att läsa sådana... Men jag tänker inte avslöja för mkt dock.

Okej, here goes:

Namn: Karolina Eriksson (duh)
Ålder:  Snart 19
Civilstånd: Singel... (vet inte varför jag tog med det, men det brukar ju stå i sådana här sammanhang)
Intressen: Rida, åka slalom, resa, umgås med nära och kära, musik, tv och film bl.a....
Aktuellt: Ska åka till Tanzania med underbara klassen GP05 på söndag!

Favorit...
... musik?
- Bred musiksmak, jag lyssnar på många olika genrer. Men just nu är det mest Queen, Timo Räisänen, The Killers och en massa annat. 
... bok?
- Jag gillar att läsa men gör det allt för sällan. Just nu läser jag iaf Ian McEwans "På Chesil beach" och den är bra, otroligt vacker om man kan säga det om en bok.
... film?
- Så himla svårt att välja en, jag har flera och lägger till nya i den samlingen hela tiden. Men några är Notting hill (en favorit sedan jag var typ tio), Masjävlar, Walk the line, The Notebook, Sliding doors...
... tv-serie?
- Det här är ju verkligen mitt område. Min absoluta favorit är Vänner, inget slår denna serie. Men tätt efter kommer Cityakuten, Vita huset, Studio 60 on the sunset strip, Alias, That 70's show bl.a...
... resemål?
- Jag älskar Österrike, speciellt alla underbara skidbackar som finns där. Men om jag ska välja ett varmare alternativ så ligger Grekland väldigt nära hjärtat också, speciellt Santorini där jag var i somras.
... drömresemål?
- USA ligger allra högst upp men sen också Island, England (igen), Italien m.fl...  
... mat?
- Lövbiffsgryta med citronsmak och färsk pasta.
... beroende?
- Kanelknäcke med smör.
... avkoppling?
- Spela piano.

Om jag fick äta middag med fem valfria personer (döda eller levande), skulle det bli: Hm, det här brukar jag faktiskt fundera på ibland. Men jag tror att det skulle bli Astrid Lindgren, Helen Sjöholm, Ellen Johnsson-Sirleaf, Freddie Mercury och Matthew Perry.
Framtidsplaner: Ingen aning. Jag har typ alltid velat bli författare eller något liknande men jag vet inte hur det blir med det...
 
Jaha, det här blev ju ganska långt... Jaja.

Nej, nu måste jag göra något nyttigt. Kanske.=P

Hade!


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0